Efter ännu en fruktansvärd mens&pms period, när man än en gång suttit där och bölat över gröten, knappt orkat ta sig upp ur sängen, ett känslofyllt litet monster dessutom irriterad, finnig och ätit upp allting som kommit i ens väg. 

 

Kändes det ganska skönt att vakna upp mer sansad. Öppna upp mina fönster och andas in frisk luft och lyssna på kvittrande fåglar, och ha på Daniel Lemma i bakgrunden samtidigt som jag tar på mig mascara och gör mig redo för en ny måndag. Kände ett smått pirr i magen, vet inte riktigt om det är morgonkaffet som kickar igång kroppen eller om det är vårkänslor eller vad som händer. 

 

I vilket fall är det mycket som händer och bubblar och det finns en spänd förväntan på en förändrad livssituation.